Väntan blev kort ..
Familjen är helt underbar och jag tror att jag kommer trivas som fisken i vattnet hemma hos dem. Vågar inte hoppas på för mycket. Jag har dock inte tackat ja ännu. Men kommer förmodligen blir så. Ska det kännas såhär bra på första matchen? Har jag tur, eller vad är det frågan om! Jag som ALDRIG har tur annars..
Jag önskar att my man kunde komma hem nu, så jag kunde få prata lite med honom. Det är han som är mitt stora stöd just nu, och som jag bollar alla mina tankar med. Han som hjälper mig med frågor till familjen och allt vad det är. Herregud. KOM HEM FRÅN GÖTEBORG NU ÄLSKLING. Jag behöver dig här hemma!
Gosh. Någon annan som känner som jag? Att allt är för bra för att vara sant? ..
Hej Elin! Hittade precis din blogg och vill bara säga att jag tackade ja till min första match och kände precis som du känner. Man hade ju ingenting att jämföra med så det var ju jättesvårt. Men kände på något sätt också att jag inte kunde hitta en anledning till att tacka nej och att tänk om det inte dyker upp något bättre!? Men jag vet precis hur du känner!
Ha det bra!
Kram Nathalie
KUL att det känns så bra direkt!! Det där om att det är som att bli kär håller jag verkligen med om! Vissa familjer stämmer allt in på, samma intressen, rätt ålder på barnen, samma tankesätt och så, men ändå klickar det inte. Och så ibland bara säger det pang! Som med min värdfamilj. Den var inte alls som jag tänkt mej, men det klickade direkt! Så om du känner så tycker jag du ska svara ja, men bara om du vill såklart :) Om allt känns bra :)
Hej, hittade nyss din blogg via CC på facebook. Tänkte bara säga att jag är i precis samma situation som du är nu, och kommer nog tacka ja till familjen ikväll, känns jättespännande och så himla RÄTT! :D Har du några tips? :) Kram Maria