Ärligt talat så är det väldigt mycket som får mig att gråta. Jag har alltid varit en ganska "känslig" person och genom att gråta så blir mina axlar lättare. Jag gråter i filmer, jag gråter när jag läser något fint och så vidare. Nu när jag kommit till USA så har jag blivit starkare men det som får mig att gråta när jag är här är saknaden av familj och pojkvän. Jag kan få ont i hjärtat av att vara ifrån dem så himla mycket och då börjar jag gråta.

När någonting känns tufft brukar jag gråta för att få ut alla känslor. Jag brukar inte vilja gråta inför människor och brukar hålla en ganska hård fasad till mina tårar. Men det är ändå något som är så himla naturligt och därför har jag tillåtit mig själv att våga vara ledsen ibland.

USA hjälper mig att bli starkare, vilket är jätteskönt. Men ibland är det skönt att  gråta en skvätt för att få ut alla känslor man har i kroppen.

Ibland undrar jag hur mycket tårar det kan finnas i tårkanalerna. Någon gång måste det väl ta slut?