Hur långt är ett ögonblick egentligen? Och vad är mitt alldeles speciella ögonblick? Det finns så många ögonblick jag skulle kunna dela med mig av. Tex när jag var på semester med familjen till Mallorca, när jag tog studenten, när jag låg på Astrid Lindgrenssjukhus eller när jag blev tillsammans med min pojkvän. Men jag tänker inte välja något av detta ögonblick. Istället tänker jag välja ett lite udda ögonblick, som är lycka för mig. Som ger mig glädje och som får mig att skutta runt i veckor efteråt.

När någonting blir tufft för mig, finns det en person som kan få mig att få ut mina känslor. Det är Martin. Om jag sätter på hans musik kommer det mycket tankar och känslor inom mig. Tankar som behöver rensas och kanske tårar som behöver komma ut. Men även lycka. Hans låtar är så himla bra att varje gång jag lyssnar på dem, är ett speciellt ögonblick. Jag kan inte välja ut ett speciellt datum som varit mitt egna ögonblick då jag träffat honom. För varje gång man får en liten pratstund och den där kramen och hälsningen på ett papper, är ett speciellt ögonblick i sig.

Jag kan inte kalla mig själv stalker. Jag är bara inponerad över hur han kan vara en grym entertainer samtidigt som han är tvåbarnspappa! Han skriver underbara låtar och är fantastisk på scen! Han har alltid många bollar i luften och ser alltid till att vi som står i publiken är med från första andetaget, till sista applåden. Han musik är grym i mina öron och att han har en underbar personlighet är ju bara ett plus! Snygg är han ju också, eller hur?