Hej!
Min dag var galen. Barnen har gått mig på nerverna och de har gått på högvarv. Dessutom var det playdate på schemat, så var en unge extra här. När jag slutat slängde jag mig i bilen och åkte ner till mallet. Var tvungen att komma ifrån. Tyvär råkade jag gå in på Forever 21 och köpa en tröja och ett nagellack. Men jag kände att jag var värd det! Sedan kom en österrikisk tjej och tog en fika med mig på kära Peet's. Det var väldigt trevligt.

Jag är precis hemkommen och ska strax sova. Imorgon är det fredag. Så himla skönt.

Veckorna går läskigt fort. Har inga helgsplaner ännu. Men har jag tur kanske det dyker upp några pretty soon =)

Hej!

Det är regnstorm här idag. Det bara regnar och regnar.. visste inte att det kunde finnas såhär mycket regn där uppe. Det är som om det aldrig tar slut. Men nu kan jag med gott samvete ligga i sängen hela dagen och lyssna på bra musik och prata med mina vänner hemma i Sverige. Gruvar mig redan för när jag måste hämta minsta pojken..vill inte ut i detta väder!

Jag har börjat fundera lite över min packning. Vet inte alls hur jag ska få hem allting som jag samlat på mig under min tid här. Jag kom hit med endast en resväska. Jag behöver minst två till när jag ska hem. Men kul att lägga pengar på en resväska lixom? De är som tur är inte så dyra här, och jag måste ju faktiskt få hem mina saker. Jag längtar nästan lite tills det är dags att börja packa ner sitt liv. Se hur mycket saker man faktiskt har. Bara 4.5 månad kvar. Time is running..

Jag tänkte att jag skulle bjuda på lite bilder! Enjoy! De är helt random. Men vem älskar inte bilder?

Mamma, visst saknar du mig lite ändå?..


Jag och mina två män i Jönköping.


Pappa, bli inte sotis nu. Men det var HAN som raggade upp mamma, inte tvärt om! (och det är jag som är berusad, därav skakningen på kameran. Inte mamma.)


Förlåt pappa, men Maja hade ingen riktig vinöppnare, så detta var ända sättet jag kunde lösa det på.


Jag och min kära Linnea. Vi trotsade snöstormen och tog en promenad.


Jag saknar min prinsessa.

Hej!
Jag jobbade bara en timma imorse så slutade runt halv åtta. Duktig som jag är så tog jag en dusch och åt frukost istället för att krypa tillbaka till sängen. När jag var klar åkte jag till mitt älskade Peet's för en fika med Sofia. Jag kommer verkligen sakna Peet's när jag kommer hem till Sverige! Personalen är så trevliga och de känner igen mig nu, lite spooky faktiskt. Men jag hade en trevlig fika med Sofia och när vi druckit upp gick vi in i mallet för lite shopping. Vi levde runt inne på Forever 21. Av alla 10 plagg jag tog med mig in i omklädningsrummet fick bara tre följa med mig hem. Två fina toppar och ett par jeansshorts. Även två halsband och ett par örhängen fick följa med mig hem. Lycklig tjej! Nu kan jag vara fin i Miami! Min värdmamma sa faktiskt till mig "Elin, det är okej att shoppa, du behöver ju faktiskt fräsha till din sommargarderob till Miami!". Sagt och gjort, inköpen är gjorda!

Sedan väntade jobb. Hämtade barnen och åkte hem för läxor. Pianolektioner stod på schemat och när vi kom hem tog min värdmamma över. Så nu har jag någon timma off igen innan jag börjar jobba igen. Ska jobba ikväll då hon ska ut.

Jag har tyvärr inga bilder på mina inköp, och jag är för lat för att ta upp kameran och fota dem också. Eller vill ni jättegärna se?.. Okej.. Jag tar lite bilder. Hold on.

Sådär, här är mina toppar jag köpte idag. Somriga och blommiga.

I söndags hade jag en mysig kväll vid hamnen med Filippa. Vi hittade ett smultronställe. Ett hemligt gömställe. Vår sten. Vi inristade i stenen. Vi har en plats där vi kan ses. En allmänplats som blivit vår plats. Jag längtar tills våren har kommit på riktigt, eller sommaren. Så man kan ligga där och sola och äta jordgubbar. Känns väldigt skönt att veta att jag har fem månder kvar här i USA. Faktiskt. Riktigt bra. Jag ska kramas med Filippa extra mycket varje gång vi ses, för snart är vi i Sverige och några timmar ifrån varandra, istället för femton minuter. Kära vän. Kära Filippa.

Detta är ett enormt intressant ämne när man är här i USA. Vännerna som är kvar hemma i Sverige som man saknar varje dag, vännerna hemma i Sverige som helt plötsligt försvann. Vännerna här i USA som har blivit vänner för livet. Vänner här i USA som bor utstritt i Europa. Vänner. Vänner. Vänner.

Jag vet att jag skrivit om detta förut. Men det faschinerar mig fortfarande, och jag blir fortfarande (efter 7 månader) förvånad över vissa saker som sker i vänskapskretsen.

När man åker bort ett år som jag har gjort, så är det mycket som händer kvar där hemma i Sverige. Man sätter vänskap och kärlek på prov. Vänskap växer, vänskap rinner ut ur sanden. Gammal vänskap kommer tillbaka. När man åker bort såhär så inser man verkligen vilka som är ens riktiga vänner. På ett sätt är det väldigt skönt, för då vet man vilka man ska lägga energi på och inte. Men på ett sätt är det också väldigt tråkigt, för man blir besviken.

Jag har fått tillbaka många "gamla" vänner. Som jag aldrig trodde jag skulle höra något från. Vilket är kanonkul och jag blir varm i kroppen när jag tänker på det. För då inser man att man har saknat  den vänskapen. Det tråkigaste är att jag känner att många av mina såkallade bästa vänner är inte är mina vänner längre. Vissa har man inte hört ett ord från på sju månader. Även fast man själv skickat iväg ett mail. Vissa känns mer som en bekräftelse.

Sedan finns det ju mina stjärnor. "Vänner är som stjärnor, man ser dem inte alltid, men de finns alltid där". Det finns de vänner hemma i Sverige som jag känner "Vi behöver inte prata varje dag, för att jag vet att de finns där när jag kommer hem". Och det är jag så glad över. Det är så skönt. Men jag måste erkänna att det ska bli otroligt spännande att komma hem. Jag vet vilka jag kommer umgås med, tror jag, jag har skrivit ett brev till mig själv hur jag tror allt kommer vara när jag kommer hem igen. Får se om det stämmer när jag kommer hem.

Ärligt talat så är det väldigt skönt att veta vilka som har stått vid min sida sedan jag åkte. Och vilka som har tagit ett steg ifrån mig för varje dag som har gått. Nu har ni bevisat, och jag har bekräftat.

Jag mår inte dåligt över detta, jag är mer glad över att jag vuxit som person och nu inser vilka jag kan lägga energi på och vilka vänner som jag verkligen kan kalla vänner. Mina underbara vänner härifrån USA kommer också vara säkra kort när jag kommer hem till Sverige. Jag måste åka Sverige runt för att få träffa mina små usa-klimptar igen.

Med detta berörande och vänskapsinspirerande inlägg säger jag godnatt.

Friends. Take it easy! :)

Idag har min finaste Caroline fyllt 18 år!

Ett stort grattis på födelsedagen tjejen! :)

saknar dig!

♥

Hi!
Helgen har varit otroligt regnig här i San Francisco. I lördags var jag med Sofia hela dagen. Vi tog en fika och åkte sedan hem till henne och bokade en resa till Miami. Jag har alltid velat sett Florida och ÄNTLIGEN ska det bli av. Om 5 veckor åker vi och det ska bli så himla skönt med semester på annan ort med sol och bad! Vi åkte sedan och köpte kinamat och cola som vi skålade i. Eftersom vi inte är 21 blev det ingen champagne. Vi somnade sedan gott bredvid varandra.

Idag, söndag, blev det att åka till mallet för att träffa Fina Filippa. Det blev kaffe och bikiniletande. Varför är det lika svårt varje år att hitta en bikini? Det gör mig galen. Efter vi fikat åkte vi till hamnen och la oss där på en sten och bara pratade och myste.

Haft en lugn och skön helg, precis vad jag behövde. Imorgon börjar en ny arbetsvecka. Helt galet vad det går fort. Idag har jag även varit tillsammans med min underbara pojkvän i femton månader. Love you!

Miami Beach. Här är jag om 5 veckor. Så himla underbart.

Hej!
Idag var en väldigt lugn dag måste jag säga. Jag hämtade Danny och sedan rullade dagen på. Hämtade de två äldsta, gjorde lite tvätt och sedan fanns det inte så mycket mer att göra. Barnen har spelat tv-spel och kollat på film hela eftermiddagen. Jag fick sluta runt halv fyra istället för sex. Vilket jag blev jätteglad för! Nu har jag precis duschat, och väntar på att min värdmamma ska komma hem så att jag kan åka iväg till Filippa för middag med hennes värdfamilj! Sedan ska vi baka och mysa framför en film. Underbart!

Perfekt fredag verkligen!

Ha en bra helg där hemma i Sverige =)

Puss och Kram.

Jag saknar er.

Godmorgon!
Det är regn storm här idag. Det är helt sjukt vad det blåser och regnar. Jag hade ingen lust att gå upp imorse, jag ville ligga kvar i sängen hela dagen och bara mysa. Men istället fick jag pallra mig upp för att göra barnen redo för skolan. Allt gick som på räls imorse och när jag droppat av dem på skolan åkte jag hem för frukost. Jag dammsög barnens rum och tog en dusch innan jag satte mig här framför datorn.

Jag ska strax slänga i mig lite lunch innan jag ska hämta barnen och sedan blir det jobb fram till klockan sex och sedan rullar bilen mot Filippa för mys! :)

Underbar fredag!

Vi hörs kanske lite senare :)

Hejhallå!
Idag har varit en bra dag! Solen har varit framme och jag tog en mysig fika på förmiddagen med Sofia och Karin. Idag är det S:t Patricks Day som är en irländsk högtid här i USA. Det var en snubbe som kom från Irland och sedan blev han en slav och det ena med det tredje hände och han dog den 17 mars, så därför firar man det idag. Och han bar gröna kläder, så därför ska man bära grönt idag, för att hedra honom. Jag erkänner att jag redan glömt historien som mitt värdbarn och värdmamma berättade för mig när jag frågade, och jag är för lat för att söka upp det på internet igen. Men något i den stilen var det =). I lördags var det parad inne i City för att hedra honom, och jag var såklart där för att spana in! Jag bjuder på bilder! Och igår åt vi ju vår irländska middag och idag klädde vi oss i grönt. Dock hade jag inga gröna kläder, vilket resulterade i att jag fick lite tjuvnyp. Man ska tydligen nypa dem som inte är klädd i grönt. Tillslut lurade jag i barnen att jag hade gröna underkläder. Smart tjej va?..











Här är lite bilder från paraden. Den var inte direkt någon höjdarparad. Men ändå intressant att se. Nu har jag sett en riktig st patricks parade och den var väldigt ..grön.

Imorgon är det fredag. Hur skönt som helst. En ledig helg framför mig. :)

Godkväll!
Jag hade en tuff morgon med barnen, de lekte lajban och gjorde inprincip allt tvärtom vad jag sa. Tillslut började även jag prata tvärtom språket, bara för att se om så var fallet. Vet inte om det blev någon större skillnad. Men tillslut åkte de iväg till skolan och jag kunde andas ut. Varför måste alltid barn trigga upp varandra? Varför inte bara gå därifrån så den andra tröttnar? Jag misstänker att min mamma sitter och asgarvar just nu. Hon tänker väl "Ja, det kan väl du och Emil svara  galant på". Men ja, jag ser saker med andra ögon nu mamma. Promise. Pappa borde också vara aupair, det är bra för ens tålamod om man säger så.. No offense!

På min lediga tid blev det skype med min kära vän Caroline och slötittande på tv i mitt rum. Jag fick en mycket bättre eftermiddag med barnen. Vi var i parken och kastade boll, de hade pianolektioner och så spelade vi spel. Min minsting hade baseball träning så min värdpapap tog honom och den andra pojken så jag och tjejen var hemma själva. Jag vikte tvätt och gjorde även ett irländskt bröd! Jag och tjejen skulle göra det tillsammans, men det slutade med att jag fick göra det medan hon lekte på sitt rum.

Imorgon är det S:t Patricks Day och det ska firas med en speciell middag. Dock jobbar min värdpappa imorgon så vi tog middagen ikväll. Det blev kokt potatis, vitkål, morötter, kött av något slag (kommer verkligen inte på vad det heter). Det var gott. Och såklart mitt bröd! Visst är jag duktig? =)

Efter middagen slängde jag på mig träningskläder o begav mig till Zumba lektionen! I love Zuumba!

Here is my irish bread!

Yes, its true! I have been here for seven months today! Det är helt crazy! För sju månder sedan satte jag mig på ett plan på Arlanda. För sju månader sedan anlände jag till USA och Long Island and TrainingSchool. Jag kan inte förstå vart tiden har tagit vägen. Jag har varit med om så mycket, det är ofattbart. Och jag har fortfarande mer att se och uppleva.

När jag satt hemma i Sverige för ungefär 9 månader sedan och läste aupairbloggar så läste jag en tjejs blogg. Hon heter Frida och bodde här i San Francisco. Hon var en enorm inspirationskälla för mig. Hon har också pojkvän. Jag minns att hon skrev en dag "Efter sju månader får jag äntligen pussa på min prins igen" som rubrik på ett inläg. Hennes pojkvän kom alltså på besök. Då hade jag inte ens åkt ännu. Jag satt i Sverige och tänkte "Ja, det går bannimej att ha förhållande och få det att hålla". Jag minns även att jag tänkte att "Shit, sju månder är lång tid, tänk när jag skriver så". Och nu är jag här. Sju månader har gått för min del också. Dock har jag ingen pojkvän att pussa på. Vilket jag önskar att jag kunde skriva. Men så är tyvärr inte fallet. Jag har min pojkvän, men han är i Sverige. Jag kan bara inte pussa på honom just nu, vilket jag hade önskat.

Men det är verkligen läskigt hur fort tiden kan gå! Sju månader är ju hur lång tid som helst. Mer än hälften har gått och det är bara fem månader kvar nu innan jag ska börja dra mig hemåt till Sverige igen.

Men innan dess ska jag ta vara på tiden. Enormt.

Jag i NYC för sju månader sedan =)

Helt utan inbördes ordning kommer här mina fem fantastiska män som jag inte vet vad jag hade gjort utan!.

Min kära far.


Min underbara lillebror.


Min(snarare pappas o mammas) hund.


Min pojkvän. Snarare han som ska vara glad att han har mig som tar hand om honom och håller koll på honom.


The one and only - Martin Stenmarck. Min räddare i nöden.

I mitt huvud är jag redan tillbaka till Sverige. Tanken på att det bara är fem arbetsmånader kvar är helt sinnesjuk. Det är ju lixom ingenting. Det gör att jag redan mentalt är påväg hem. Ibland får jag ont i bröstet för att jag får lite panik på att det är så kort tid kvar. Hur ska jag hinna allt? Sick. Sick. Sick. Jag är verkligen kär i Sverige. Jag uppskattar det så himla mycket nu när jag är här borta.

Jag saknar att kunna gå upp på morgonen i bara tshirt och trosor och äta en tallrik gröt med äppelmos och en skiva lingongrova med conjacsmedwurst på. Jag saknar att äta varmkorv med bröd till lunch. Att äta korvstroganoff till middag. Att äta pappas senapssås. Eller mammas. Har tillochmed glömt vem som brukar göra det..Illa! Jag saknar att åka till friskis&svettis med pappa. Att få en timma med ett svettigt pass och sedan snacka skit med min kära far i bilen påvägen hem.

Jag saknar så mycket. Att mysa framför Let's Dance. Att fika på Tasty's. Ja, ni förstår va? Att ni som är där hemma har det väldigt bra. Alla ni som träffar min familj kan väl ge dem en kram från mig varje gång ni träffar dem? :)

Jag blir så glad av alla mail jag får av er där hemma. Det gör mig jätteglad. Det ska bli så spännande att komma hem om fem månader..

Lova mig att fortsätta skicka mig mail nu de sista fem månaderna!

Snart är jag hemmaa men först ska jag njuta av fem more månader i USA! :)

Here we gooo.

Jag skypade ju som sagt en snabbis med min underbara Ida idag. Det är helt sjukt hur mycket jag saknar henne! Vi gjorde allt tillsammans i Boston. Vi kom hit samma dag och hållt ihop sedan ruta ett. Vi har gjort Boston, kramats med poliser, sett valar, haft sleepover, ja allt! Hon firade Thanksgiving med mig och min förra värdfamilj. Hon tog hand om mig när jag var i rematch. Vi har kommit på att Cheesecake Factory är världens godaste restaurang. Det känns konstigt att äta där utan dig. I miss you so much babe! Jag fann inte bara en vän för livet. Jag fann även en syster. Jag minns faktiskt inte varför vi började kalla varandra för systrar. Jag tror någon frågade någongång om vi var systrar, för att vi var lika. Och sedan känns det även som om vi är systrar.

I love you cheesecake! Saknar dig så himla mycket. Men snart ses vi igen!

Hej!

Idag är en väldigt slapp dag för mig. Jag jobbade bara två timmar imorse och nu är jag ledig fram till klockan sex ikväll. Lite drygt men ändå otroligt skönt, jag har hunnit tvätta ikapp kläder som jag hade på semestern när familjen var här och jag har plockat undan lite på mitt rum. Jag har även hunnit med en fika med underbara Sofia och skypat med fina Ida. En toppenmorgon!

Nu sitter jag här och börjar jobba om ungefär fem timmar. Yey! Ingen bil har jag för tillfället heller men måste erkänna att det är ganska skönt att sitta i min säng och lyssna på melodifestivals låtarna =). Jag känner även ett otroligt lyckorus i kroppen. Jag har varit lite deppig sedan familjen lämnade mig. Men idag känner jag mig väldigt skuttig i kroppen och faktiskt väldigt lycklig. Jag vet inte vad det beror på. Kanske duschen jag tog imorse, eller fikan med Sofia. Vad det än är så ska jag njuta av känslan!

Jag ska passa på att skypa med lite folk idag när jag är ledig och sen ska jag mysa med barnen ikväll! Deras gamla aupair från Tyskland är här i USA på besök, så hon är här idag. Jag vet inte om jag ska umgås med dem, eller ge dem tid för sig själva? Det lär väl visa sig. Hon var i alla fall väldigt trevlig. :)

Nu ska jag hoppa runt lite innan jag måste kissa. Kaffet gick verkligen rakt igenom min lilla (läs: stora) kropp.

Och vet ni vad? Jag saknar Sverige!

Idag var det då första arbetsdagen för mig på en vecka. Det var tungt att gå upp imorse och barnen är sig lika. Lika galna och vilda som vanligt. Vi har lekt i parken och gjort läxor och bara tagit det lugnt inprincip. Nu på kvällen sitter jag i min säng och ska snart tänka på refrängen. Dock piggnade jag till lite när jag såg en stor äcklig spindel krypandes på min vägg. Jag fick panik. Jag försökte döda den, men rackaren ville inte dö. Så han ramlade ner i min säng. Och där befinner han sig nu. Jag hittar honom inte. Så ikväll får jag sovsällskap. Hurra!

Jag saknar min familj redan. Att ha dem nära. Att kunna vara mig själv och bara njuta av deras sällskap. Jag insåg att jag varit för borta när denna konversation uppstod.

Jag: Emil, håll om lillasyster lite nu, det var så länge sedan!

Ja, han må ha blivit längre än mig och vuxit på sju månader. Men han är fortfarande min lillebror. Och jag är storasyster. Punkt slut.

Nu ska jag hitta spindeln och sedan sova.

Godnatt.

Äntligen! Kan jag uppdatera igen. De senaste två veckorna har jag nämligen spenderat med min svenska, underbara familj. De kom hit för två veckor sedan ungefär och åkte hem igår. Vi har haft toppendagar tillsammans och jag får se om jag orkar gå igenom alla dagar vi haft tillsammans. Men jag lägger i alla fall upp lite bilder från våra veckor tillsammans. Det har varit helt amazing att ha dem här. Jag kan säga att det fälldes många tårar i lördags när de åkte hem, och det var nära att även jag satte mig på planet hem tillbaka till Sverige. Men här sitter jag, kvar i California och om fem månader är det min tur att börja tänka på hemresa. Yey.

Bildregn! Och erkänn, visst är ni glada att ha mig tillbaka?











Jag har såklart massa massa bilder, men här är ett smakprov! Sen ska mamma få skicka alla sina bilder till mig också. Ååhh, jag har haft det så underbart. Det känns så tomt nu när dem har åkt.

Imorgon är en ny arbetsvecka. Låt den gå fort!